Att vara källkritisk

Vad är en källa?

"Det står i …" 
"Jag såg på tv igår att…" "Jag har hört att (Komvux ska flytta)…"  

 Enligt Torsten Thurén (Thurén s. 7) är en källa "ursprunget till vår kunskap", det vill säga en skriftlig eller en muntlig utsaga som (viss) information härstammar från direkt eller indirekt. Man kan också skilja på tryckta och otryckta källor. Med en tryckt källa menas att den finns publicerad, t ex böcker, artiklar, broschyrer, m m. Exempel på otryckta källor är intervjuer, bandinspelningar, brev etc.

Elektroniska källor, t ex hemsidor på Internet, behandlas som skriftliga källor, men de digitala källorna kan också jämföras med muntliga källor. De finns för ögonblicket men försvinner sedan. Det man hittar idag kan ändras i morgon. Därför är det viktigt att notera när man inhämtar informationen.

En källa kan alltså vara:

  • skriftlig: brev, e-post, dagböcker, protokoll, böcker, tidningar, etc.
  • muntlig: intervjusvar, uttalanden vid presskonferenser, föreläsningar, offentliga tal etc. 
  • materiell: krukskärvor, byggnader, fotspår, fingeravtryck etc.

Ht 2001 var myten om den tacksamme terroristen aktuell, han som av tacksamhet för att han fick tillbaka sin kvarglömda plånbok, varnar upphittaren för ett terrordåd. Enligt DN den 18 oktober är myten spridd från London via e-brev av utländska studenter, alltså en vandringssägen.

Se upp med e-brev även från din bästa vän! Varifrån kommer det brevet i sin tur? Är uppgifterna sannolika?
  Enligt e-brev från en väninna i Texas är analfabetismen i världen  70 %, men enligt en föreläsning av Qarin Franker den 28 november i Stockholm under konferensen Språk 2001 endast 20 %.

Enligt kursplanen i svenska SKOLFS 2000:2 är textbegreppet utvidgat att omfatta även bilder. Att tillägna sig texter innebär inte bara läsning utan avlyssning, film- och , videotittande. 

Det är viktigt att skilja på en berättelse om något och kvarlevor eller lämningar av något. Ett vittne uppger att pistolen som användes vid mordet har kastats i sjön. Detta är bara en berättelse, tills man har draggat och hittat pistolen, som nu blir en kvarleva.
Egentligen är allting kvarlevor, men det beror på hur man använder dem, hur man tolkar dem. 

Man skiljer också mellan primärkällor eller förstahandskällor och sekundärkällor. Primärkällorna är ursprungliga källor, medan sekundärkällorna har /gått i/ passerat flera led. En uppgift kan ha gått i flera led, d v s traderats, som de isländska sagorna eller mormors berättelser om sin barndom, som mamman sedan för vidare till sina barn.

Vad är källkritik?

Om två personer ska beskriva en händelse gör de det med stor sannolikhet på olika sätt.
Person A uppfattade X medan person B uppfattade Y. Båda har olika berättelser, de använder olika ord och återger olika bilder - men ingen ljuger! Vad det handlar om är att olika människor uppfattar och beskriver samma verklighet på olika sätt. Vi ser världen genom olika "glasögon" och när vi återberättar verkligheten med hjälp av ord använder vi olika "pennor".

Källkritik är den metod vi kan använda oss av om vi hamnar i funderingar om vad som är sant eller falskt. Genom en källkritisk granskning kan vi avgöra om innehållet i en källa är sant eller falskt. Vi kan också få svar på om källan är användbar eller oanvändbar för den fråga vi söker svar på. Källkritisk förmåga är en färdighet som kan läras och övas in. Häng med så får du lära dig mer! 

Källkritiska principer

Till hjälp att avgöra om en källa är användbar kan man ställa sig några frågor.
Man brukar tala om källkritiska principer eller krav. Vi har valt att presentera principerna i form av några nyckelord.

Varför? Vad är avsikten eller syftet med informationen? Är det riktat till någon speciell grupp i samhället eller för något särskilt ändamål? Kan det som presenteras vara färgat av en viss åsikt? 

Vem? Upphovet till uppgiften - vem är det? Är det en organisation eller myndighet eller kanske en privatperson? Känner jag till vem som står bakom informationen? Är det en sekundär eller primär källa? Om en dagstidning publicerat en uppgift kan denna uppgift i sin tur vara hämtad från ett annat nyhetsmedium, t ex Aftonbladet citerar CNN.

När?  Tidssambandet är viktigt att tänka på av följande orsaker:
    - en händelse kan skildras olika beroende på hur nära i tid den beskrivs.
    - nya fakta kan ha kommit fram efter att händelsen inträffat
Om du söker efter vem som är president i ett land år 2002 bör förstås materialet du använder vara så aktuellt som möjligt. Kolla därför när källan du använder är daterad så att du inte använder för gamla uppgifter!

Vilka är då de rätta svaren på dessa frågor?

Urvalet av källor samt vilken typ av uppgift du arbetar med spelar förstås en stor roll för vad svaret blir. Ska du studera hur en kvällstidning beskriver arbetslösheten är kvällstidningen den naturliga källan att använda. Ska du däremot arbeta med att ta reda på orsaker till arbetslösheten bör uppgifterna också hämtas från andra källor som t ex offentliga utredningar eller forskningsrapporter. (Läs mer under "Problemformulering"). Statistik kan 
t ex presenteras på många olika sätt. Siffrorna i statistiken kan vara likadana i två olika material men sammanhanget de presenteras i gör att siffrorna kan tolkas olika.

Fundera också på om du kan finna några bevis i materialet för att informationen stämmer.
Här är det viktigt att se om det rör sig om förstahands- eller andrahandskällor. Hur stor är sannolikheten att det du tagit del av är sant? Är de uppgifter du hittar rimliga? Vilken tolkning har uppgiftslämnaren gjort tror du? Vilken tolkning gör du själv?

Använd inte källor som saknar upphov!

En bra källa är
                      oberoende av uppgiften den behandlar
                      nära i tid, aktuell
                      ändamålsenlig
                      och

                     går att belägga (d v s har upphovsman)

Om du vill läsa mer rekommenderar vi boken "Källkritik" av Torsten Thurén, utgiven av Almqvist&Wiksell 1997. 
Du kan också besöka Skolverkets "Kolla Källan" på Internet.
Adressen dit är: 
www.skolverket.se/skolnet/kolla

>> Till startsidan

>> Till rapportmallen